Recension
Tusen bitar
Regi: Magnus Gertten & Stefan Berg
Medverkande: Björn Afzelius, Mikael Wiehe,
Marianne Lindberg De Geer m.fl.
1 tim 40 min. Barntillåten
Som ledmotiv till filmen gjorde Laleh en ny version
av låten Tusen bitar.
Var? Östergarns bygdegård, Katthammarsvik
När? Torsdagen den 4 december kl. 19:30
Den 4 december visar Östergarns Kulturförening dokumentärfilmen Tusen bitar som handlar om musikern och sångaren Björn Afzelius, ett av de verkligt stora namnen i 1970-talets starka våg av musik med politiska förtecken.
Jag säger bara Hoola Bandoola Band som han skapade med en annan av 70-talets stora musikprofiler, Mikael Wiehe, och vissa kommer att jubla medan andra vänder sig bort med en rysning. Fast ingen, oavsett politisk hållning, kommer undan Björn Afzelius. Han var verkligen oerhört begåvad, hans musik nådde långt utanför de mest dogmatiska vänsterkretsarna. Hans förmåga att med sina låtar, sin gitarr och sin nasala röst nå ut till publiken var – och är fortfarande – helt unik i svensk populärmusik. Flera av hans sånger har tagits upp av andra artister, till och med av dansband, till exempel Ljuset eller Sång till friheten.
Björn Afzelius föddes 1947 och dog redan 1999 i lungcancer, bara 52 år gammal. Hans privatliv var tämligen kaotiskt och komplext. Inte så att han tog droger eller att han drack mer än många andra i sin generation. Däremot tycks han mer eller mindre ha varit sexmissbrukare, vilket försatte både honom själv och ett ansenligt antal kvinnor i knepiga situationer. Om det berättar bland andra konstnären Marianne Lindberg De Geer både sakligt och ömsint i filmen. Hon sammanlevde med Björn Afzelius i ett par omgångar och har en dotter med honom. Hon har själv skrivit en pjäs om sitt liv med Björn Afzelius, Johnny Boy, hennes debut som regissör som spelades på Stockholms Stadsteater förra året.
Politiskt höll han sig kvar inom vänstern. Han reste till Kuba i flera omgångar och skrev en hyllningssång till Fidel Castro, något han senare ångrade. I romanen En gång i Havanna gjorde han upp med de politiska lögnerna och inte minst bristen på yttrandefrihet i Kuba.
Filmen är ett konstverk i sig. Man behöver inte var ett fan av Björn Afzelius eller ens ha varit med ”då det begav sig” för att uppskatta den. Det finns helt enkelt goda skäl för alla östergarnsbor att ta sig till bygdegården den 4 december, liksom för alla andra gotlänningar som är intresserade av musik och film.
AV: Erik Janson
Bild ovan: Magnus Krepper och Katarina Ewerlöf i Johnny Boy,
urpremiär 28 september 2013 på Lilla scenen
på Kulturhuset Stadsteatern.
Foto: Petra Hellberg