Stora Karlsö är världens näst äldsta naturskyddade område, efter Yellowstone National Park i USA. Här häckar tusentals sillgrisslor och tordmular på klipphyllorna. Ön är även rik på soltåliga växter och kulturhistoria, med mänskliga spår från så lång tid tillbaka som stenåldern.
Reportaget har tidigare publicerats på Gotland.net, juli 2015, men detta är en uppdaterad version. Gotland.net var en webbportal med information, artiklar och reportage om Gotland.
Ett franskt slott i miniformat. Det sägs att arkitekten John Höijer inspirerades av fransk byggnadskonst när han ritade fyren på Stora Karlsö i slutet av 1880-talet. Utsikten från fyrtornet uppe på den branta klippavsatsen är mäktigt filmisk.
– Det var viktigt att den bofasta fyrpersonalen fick känna sig betydelsefull på denna isolerade plats. Därför byggdes en stadig och ståtlig fyr med fyrtorn och bostad i samma huskropp, och andra mindre hus har lagts till senare, berättar guiden Pontus Dejenfelt.
Han har en stor tatuering på ena armen, som föreställer en härfågel med en praktfull fjäderplym på huvudet.
– Det var den första fågeln jag såg när jag kom till Stora Karlsö för första gången. Den var helt otrolig, säger han.
Båten till Stora Karlsö avgår från Klintehamn och lägger till i den skyddade viken vid Norderhamn en dryg halvtimme senare. Trots namnet är Stora Karlsö inte större än två och en halv kvadratkilometer. När besökarna landstigit och fått information om vad som gäller i naturreservatet, kan de välja mellan att följa med på en guidad rundtur eller själva utforska delar av ön. I restaurangen serveras frukost, lunch och middag, och här finns även kiosk, café och souvenirer.
Under 1800-talet fanns ett stort fiskeläge i Norderhamn, men i dag finns endast två fiskebodar kvar från denna tid. I mitten av 1800-talet bodde det så många som tre hundra människor på Stora Karlsö. Gotländska bönder ägde jordlotter och lamm gick på bete, vilket har skapat alvarlandskapet med sol- och torktåliga växter.
På 1880-talet blev ön Sveriges första naturskyddade område. När ”Karlsöklubben”, Karlsö Jagt- och Djurskyddsförenings AB, grundades köpte bolaget efterhand upp marken. De äger och förvaltar Stora Karlsö än i dag, med uppgift att skydda och bevara naturreservatets växt- och djurliv och göra det tillgängligt för allmänheten.
I det öppna och färggranna sommarlandskapet på Stora Karlsö går hundratals lamm och betar. Kungsmynta (oregano) och backtimjan färgar landskapet rosa med gyllene stråk av gulmåra. På den väldoftande örten backtimjan trivs den fridlysta fjärilen svartfläckig blåvinge. Växterna gynnas av fårbetet och frodas i det kalkrika hedlandskapet. Under våren breder orkidémattor ut sig, liksom den giftiga gula våradonisen.
Guiden Pontus Dejenfelt tar med gruppen längs vandringsstigarna medan han entusiastiskt berättar om öns fågelarter, örtväxter och kulturhistoria. Det är tredje säsongen som han jobbar här som guide efter att han först kom hit som fågelskådare.
Många av lämningarna från stenåldern har hittats i grottan Stora Förvar och under bronsåldern restes flera rösen på ön.
– Mitt i röset på öns högsta punkt växer trädet som kallas ”Linnés ask” efter Carl von Linnés resebeskrivning 1741, berättar Pontus Dejenfelt och pekar upp mot stenröset en bit därifrån.
Järnåldern har lämnat ett sjuttiotal gravar efter sig, då man troligen ägnade sig åt livlig handel på Stora Karlsö. Under medeltiden bröt man den eftertraktade rosafärgade ”karlsömarmorn”, som fraktades till gotländska kyrkbyggen.
Stora Karlsös kust är under våren och sommaren ett fågelskyddsområde, med två undantag: Norderhamn och Hienviken, där man får vandra fritt och bada. Ön är en brant kalkstensklippa, som liksom systerön Lilla Karlsö stiger upp ur havet som en platå, som högst cirka femtio meter ovanför havsytan.
Av de drygt sextio arter som häckar här är Stora Karlsö särskilt känd för två fågelarter: sillgrissla och tordmule. Sillgrisslan kommer hit i slutet av april för att häcka på de trettio meter höga klippväggarna, tätt intill varandra. I början av maj lägger honan ett enda päronformat ägg med ett unikt färgmönster.
– När det är dags för ungarna att ta sig härifrån lägger sig papporna ute på havet och ropar på sin unge i skymningen. Honorna visar hur det går till att flyga och ungarna kastar sig rakt nerför klippan där de ofta faller pladask på stenstranden därunder eftersom de ännu inte är flygfärdiga. Nästan alla överlever fallet och springer ut i havet där de återförenas med sin pappa, berättar en av guiderna när besökarna samlats i museet vid Norderhamn strax efter ankomsten till ön.
Honorna dröjer sig kvar ett tag och den här dagen i slutet av juli sitter de fortfarande uppflugna på klipphyllorna på fågelberget, dit många kikare och kameror med teleobjektiv riktas.
En av Gotlands två raukportar finns på Stora Karlsö (den andra finns i Lergrav i Rute) och det stora valvet har fått namnet Hesselby läde.
– Det finns myter som berättar om magiska krafter på den här platsen. Om man går genom valvet vid rätt tidpunkt kan man bli tio år yngre, säger Pontus Dejenfelt och bjuder in guidegruppen att pröva om det tillfället är nu.
Text och foto: Maria Molin
Resa till Stora Karlsö
Stora Karlsö ligger 6,5 km sydväst om Gotland och du reser hit med fartyget M/F Stora Karlsö från Klintehamn under sommarsäsongen, fram till 1 september. Båtresan tar 30-40 minuter. En dagsutflykt på Stora Karlsö innebär ca 4,5 timmars vistelse på ön. Du kan också välja att övernatta, antingen uppe i fyren eller i något av boendealternativen vid stranden.
Mer information och bokning av resa och boende
Konstutställning sommaren 2024
Årets konstutställning på Stora Karlsö är Tio vyer av Karlsö – teckningar av Aron Landahl. Aron Landahl är tidigare Karlsöguide, och även illustratör, konstnär, berättare och biolog. 2023 kom hans andra egna bilderbok Alla äter alla, om det biologiska kretsloppet som balanserar på gränsen mellan fakta- och konstbok. Boken blev Augustprisnominerad i kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok, och vann bilderbokspriset Snöbollen 2024.
Läs mer