I Botans gröna rum

Ett hjärta i mullbärsträdets stam, format av naturen själv. En kvinna som blundar mot gryningens strålkastarljus med yrvakna trädgrenar som kuliss. Ett nygift par som delar på en kebab på bänken under den japanska zelkovans frodiga trädkrona. Första fröet till bildberättelsen Botan – Allas gröna rum såddes för två decennier sedan och nu släpps boken samtidigt som en utställning öppnar i trädgårdens lusthus.

En bok kan bli till på så oändligt många olika sätt. Den här började med en fråga för tjugo år sedan, uttalad av bildjournalisten Tommy Söderlund som då jobbade på Gotlands Tidningar: ”Borde vi inte göra en bok om Botan?” Frågan ställdes till dåvarande annonschef Göran Hellström, som senare blev engagerad i trädgårdstyrelsen i DBW, De Badande Vännerna, som ansvarar för parkens botaniska innehåll. För två år sedan möttes de före detta kollegorna på stan och frågan som färdats långväga genom tiden fick till slut ett svar: ”Ja, nu är det nog dags för den där boken.” Göran blev projektledare för Botan – Allas gröna rum. Han avled i vintras efter en tids sjukdom, men hann skriva förordet till boken som även tillägnas honom.

Fotografen Tommy Söderlund, som bor nära Botaniska trädgården i Visby innerstad, har genom åren fått en speciell relation till platsen.
– Jag är inte särskilt botaniskt intresserad, det som lockar mig hit är lugnet från bruset runt omkring. Botan är en välkomnande plats med kopplingar både långt tillbaka i tiden och till vår framtid. Här får man känslan av att vara en liten del av en större värld och tankar som ”Vem är jag?” och ”Vad har jag för roll i den här världen?” väcks lätt. Det var jag nyfiken på att gestalta i bild, liksom vad som händer i människors möten med naturen.

För att få ihop en historia om platsen har han använt bilder från alla tider han fotat här och de äldsta är från slutet av 1980-talet och början av 1990-talet, då han ofta gick hit med sina barn. Under det senaste året har han då och då tillbringat en halvdag i trädgården för att fotografera, men de flesta bilder har kommit till när han varit här i andra ärenden än för att leta efter motiv, kanske bara passerat under en kvällspromenad.
– Om man har en ambition att vara dokumentär och skildra situationer som verkligen uppträder utan att jag har påverkat dem, behöver man tillbringa mycket tid på plasten. Det har varit en förutsättning att bo nära för att kunna fånga ögonblick under olika tider på dygnet och under alla årstider.

Vad inspirerar dig med blommor och växtlighet?
– Jag tror att det hänger ihop med kretsloppet, att någonting föds och växer. Blommor uppskattas mycket för sin korta och intensiva blomningstid, men jag ser också det vackra i det vissna, i förmultningen och återskapandet, då växter föds igen och kommer tillbaka, säger Tommy Söderlund och fortsätter:
– Den långsamma processen tilltalar mig. Människan påverkar naturen och påskyndar processer, men i Botan låter man tiden ha sin gång. Jag kan njuta lika mycket nu när pionernas knoppar kommer upp som när de slår ut i full blom. Och jag uppskattar nyansrikedomen och höstens dova färger mer än de skrikiga.

I ett av trädgårdens södra rum står det bugande äppelträdet av sorten Stenkyrka, sannolikt två hundra år gammalt, och nedanför Tempelkullen böjer sig även det svarta mullbärsträdet ner över marken.
– Här tillåter man de äldre växterna att lägga sig ner och träden tar envist chansen att skapa nya rötter och fortsätta att ge frukt eller bär. Det är fint att man tar emot ålderdomen så mjukt här, säger han.

I boken berättar Lasse Pettersson, som arbetat i Botaniska trädgården i drygt tjugo år, om varför han 30 år gammal valde att bli trädgårdsmästare efter en karriär som musiker, om trädgårdens relation till musiken, om sina första intryck av Botaniska trädgården och om sitt arbete med växterna när han drygt 40 år gammal blev trädgårdsmästare just här:

”Flera av träden var karaktärsstarka personligheter i mina ögon. Vissa delar av trädgården gav mig rysningar just för att de format sig själva, medvetet eller omedvetet lämnade åt något, som då i mina ögon liknade en lätt förvildning. Det var så vackert!”

Han tar också med läsaren på en upptäcktsfärd genom trädgårdens alla rum, såsom Örtagården, Lustgården, Rosterrassen, Ovalen och Solvisarplan, alla med sin egen unika karaktär och stämning:

”Den gemensamma ambitionen för oss som gestaltar och på olika sätt arbetar i växternas tjänst, är att väcka nyfikenhet, lust och kanske förvåning men också förståelse och kunskap om vårdandet av livet, växandet och miljön. När du lämnar trädgården skall du ha fått något till livs; intryck, reflektioner över växternas mångfald på jorden, eller kanske idéer att använda i din egen trädgård.”

– Jag tycker att det är intressant att Botan föddes ur en filantropisk tanke, att man grundade den som en plats för bildning. Tanken bakom trädgården är att den ska vara tillgänglig för alla och sprida kunskap om växter från stora delar av världen, säger Tommy Söderlund och tillägger:
– Sådana här offentliga, öppna miljöer är en oas för själen och jag trivs att sitta här på en bänk eller stå med ryggen mot ett träd och bara lyssna på fågelsången i havets närhet.

Carina Johansson, etnolog och forskare vid Campus Gotland och Lennart Lindgren, kultur-och litteraturvetare, ger en historisk bakgrund till DBW:s Botaniska trädgård, som anlades i mitten av 1800-talet och i dag är en av Visbys mest attraktiva sevärdheter, med texter inom sina specialområden besöksnäring och kultur. Formgivaren Christer Jonson fick uppgiften att förena text och bild till en sammanhållen berättelse. På tal om bokens tema ”gröna rum” har han jämfört boken som objekt med ett rum där bokstäverna ska andas och leva.
– Du släpper in ett antal aktörer i boken eller rummet, som på en teaterscen. Min uppgift är att se till att alla dessa får en tydlig karaktär, har han sagt i en intervju i tidningen Tecknaren.

Några rader ur Barbro Hörbergs tidlösa visa får avsluta den här texten om Botans gröna rum, som ofta rymmer musik:

Och tänk i parken, om våren
Med ögon känsliga för grönt
Och kastanjeblad som paraplyer

Text: Maria Molin
Foto: Tommy Söderlund

Boken Botan – Allas gröna rum (förlaget Eddy.se) släpps lördagen den 17 april, då fotograf och författare finns på plats i Botaniska trädgården kl. 11-13.

 

Utställningen med ett urval av Tommy Söderlunds fotografier från boken finns att se i Lusthuset i Botaniska trädgården under hela våren och sommaren 2021.

Se bildspelet ”En stund är vi vackra” här.