I sommargalleriet Hellvi Kännungs på norra Gotland, en filial till Galleri Magnus Karlsson i Stockholm, visas nya målningar av den svenska konstnären Anna Bjerger och den brittiska Chantal Joffe. Utställningen Asparagus, Hands and Feet (Sparris, händer och fötter) är en personlig visuell och tematisk dialog mellan två vänner och konstnärer. Bilderna har växt fram under det senaste året genom återkommande telefonsamtal, delande av bilder och diskussioner om böcker, konst, poesi och familjeliv.
”Skrivandet handlar om att hålla fast tiden, fastän den rinner som sand mellan fingrarna”, skriver Anna Thulin i en artikel i tidningen Vi läser om Annie Ernaux, 2022 års Nobelpristagare i litteratur. Det skulle även kunna vara en beskrivning av konsten. I Anna Bjergers verk Pink Sofa finns en ”hemlig” bok som lämnats blank utan titel och i Chantal Joffes målning Love Letter 3 läser kvinnan i badkaret, kanske en bok av Ernaux? Både Bjerger och Joffe har läst hennes autofiktiva romaner, där tiden är central i berättandet. Romanen Åren, en kollektiv självbiografi över en kvinnas liv och det moderna Frankrikes framväxt, har jämförts med Marcel Prousts stora minnesarbete På spaning efter den tid som flytt, men ur ett folkligt, kvinnligt och samtida perspektiv.
I arbetet inför utställningen har Anna Bjerger och Chantal Joffe funnit ett konstnärligt släktskap och gemensamt förhållningssätt till bildskapande med teman som kretsar kring just tid: medelåldern som de befinner sig i, då barnen snabbt växer upp till tonåringar och unga vuxna, förgänglighet, förlust och saknad då föräldrar försvinner, men också minnen från deras egen ungdomstid.
Att stiga in i Hellvi Kännungs ljusa gallerirum intill böljande åkrar och avsmalnande landsvägar är som att doppa en madeleinekaka i lindblomste i Marcel Prousts romansvit. Vårens doft av guldgul mimosa och synen av ett knippe sparris på en köksbänk är Chantal Joffe och Anna Bjergers ingång till gemensamma minnen från ett halvår på British School i Rom kring millennieskiftet. Det var i den italienska huvudstaden som de möttes för första gången och blev vänner. Båda har gått på Royal College of Art i London och under en intensiv period i början av sina karriärer arbetade de i ateljéer i samma byggnad, utbytte tankar och umgicks privat och under resor. År 1999 gjorde de, tillsammans med Annas man James Aldridge, en gemensam utställning i Rom och sedan Anna flyttat tillbaka till Sverige har de haft sporadisk kontakt genom åren.
När Anna Bjerger fick frågan av sin gallerist Magnus Karlsson att bjuda in en annan konstnär att ställa ut tillsammans med kändes det som ett självklart val, och lika glasklart var det för Chantal Joffe att tacka ja. Utställningen på Gotland har varit ett sätt att hitta tillbaka till samtalet de förde för nästan 25 år sedan.
– I början pratade vi om målningar av växter som vi upptäckte att båda gjorde. Vi kände direkt att vi ville hålla det öppet och se vart arbetet skulle leda oss. I arbetet har jag använt personliga bilder, undersökt saker i mitt hus eller under resor för att hitta motiv att måla. Det finns många moment i utställningen där våra verk kommunicerar och har kontakt. Genom de sista verken, där vi båda målade sparrisar med Manets kända målning i åtanke, kom projektet i hamn, säger Anna Bjerger i galleriets utställningstext.
Målningarna med sparris refererar till Édouard Manets beställningsverk Une botte d’asperges från 1880, som köparen betalade 200 francs mer för än vad de hade kommit överens om. Då målade Manet ytterligare ett stilleben, L’Asperge, med en enda sparris och sände tavlan till köparen med de skämtsamma orden: ”Det var en som saknades i din bunt”. En annan koppling till föregångare i konsthistorien finns i Chantal Joffes målning Still Life with Violets, där hon har influerats av ett stilleben av den tyska expressionistiska konstnären Paula Modersohn-Becker.
Chantal Joffe är framför allt känd för sina gripande, intima och psykologiskt laddade porträtt av kvinnor, ofta storskaliga målningar där hon arbetat både utifrån fotografier och modeller i ateljén. Anna Bjerger utgår från fotografiska förlagor som hon hittat i gamla böcker och tidningar och som genom måleriprocessen omvandlas till något personligt och angeläget. Ögonblicken som hon fångat är fyllda av minnen, melankoli, mystik och samtidigt igenkänning. I verket New Shoes ser vi ett färgfläckigt ateljégolv med några par övergivna skor i en gruppering som liknar en rörelse – ett samtal eller en dans? I målningen av en tom insutten soffa, Pink Sofa, finns avtryck av de människor som just suttit där. Utställningen är som en samling snapshots ur minnenas, saknadens och längtans fotoalbum eller arkiv. Utvalda detaljer i synfältet, såsom händer, fötter eller utsikten genom ett fönster är de fragment av tillvaron som fastnat i kameralinsen eller i minnesbanken på grund av ett speciellt ljus, en särskild känsla eller bara en förunderlig tillfällighet.
– De har båda en direkthet i anslaget. De får en idé om en bild som de ska göra, laddar inför den, väntar in någon sorts känsla och målar sedan hastigt i ett svep. De målar ”alla prima” eller ”vått i vått”, där färgen läggs på i en omgång. Det handlar mycket om en närvaro, koncentration och precision i arbetet, säger galleristen Magnus Karlsson och tillägger:
– Att utställningen handlar om vardagen och den privata sfären föll på plats när vi hängde den. Det kändes som att vi möblerade ett hem. Annas målning med skor blev en hall, hennes soffa placerades i vardagsrummet och Chantals självporträtt i badrummet. Dessa tre målningar i stort format gav ryggraden åt utställningen, som till stor del handlar om kroppen och där även växterna får mänsklig skepnad.
När Magnus Karlsson den 30 juli stänger dörren till ladan som rymmer sommargalleriet i Hellvi, kommer Chantal Joffe och Anna Bjergers vänskapliga och konstnärliga projekt att återupptas på en annan plats. Nästa sommar öppnar utställningen på nytt och kompletteras med fler verk i den större konsthallen Gl Strand i Köpenhamn. Samtalet kan fortsätta.
Text: Maria Molin
Foto: Galleri Magnus Karlsson