Fyr
På en karg och ogästvänlig ö någonstans i havet håller man på att bygga en fyr. Men olika saker börjar hända som stör arbetet, och de ter sig allt märkligare. Enligt besiktningar ska platsen vara obebodd, men allt mer tyder på något annat. Vad är det egentligen som pågår och vilka är det som befolkar ön?
Magnus Dahlströms debutroman ”Fyr” från 1987 är en suggestiv och mycket symbolisk historia, spännande och obehagligt anande. Det är en berättelse som bygger en del på avbrott och upprepningar och blir genom den hårde, naturvetenskapligt orienterade ingenjören Karl i hög grad till en skildring av makt och den starkes förtryck av den svage.
Språket är lysande, lätt arkaiskt och i relation till Karl alltid exakt, kärvt och hårt som stenen som byggt ön berättelsen utspelas på. ”Fyr” är en mäktig och fascinerande historia, en mycket bra ingång i Dahlströms författarskap. En väldigt, väldigt bra fyr-roman.
Mot fyren
Roman
Virginia Woolf
Albert Bonniers förlag
Det går inte riktigt att skriva om skönlitteratur på fyr-tema utan att nämna Virginia Woolfs modernistiska klassiker från 1927. Romanen kretsar kring familjen Ramsay som tillbringar sina somrar på den skotska ön Skye och som inledningsvis förbereder sig för en utflykt mot fyren. Men det är en resa som aldrig blir av. Först ett krig och ett antal år senare återvänder familjen till det nu öde sommarhuset och återigen börjar samtalet och planerna på att ta sig ut mot fyren.
”Mot fyren” är nog Woolfs bästa bok. Det är ett praktverk inom den modernistiska litterära strömningen och stora delar av prosan rinner fram i stilig s.k. stream of consciousness, och det är verkligen en roman som skimrande flyter fram över sidorna. Den är egentligen inte särskilt svårläst, även om den här typen av introspektion byggd på skildringen av karaktärernas strömmande tankar ibland fått ryktet om sig att vara just det, utan det handlar egentligen bara om att låta sig bäras med i flödet.
Även romanens karaktärer är i rörelsen; ingen helt fast i konturerna, utan strömmande, glimmande och speglande av varandra, där den enes tanke rinner över i den andras betraktelse. Berättelsen är en triptyk och ett porträtt av en familj med mrs Ramsey, modern och hustrun, i familjens och handlingens centrum. Hon är en självlysande kvinna som berör allt och alla, ett slags kärl till för alla andras behov och känslor, de som hon ständigt tycks vilja jämna ut och ena. Mot mrs Ramseys kvinnokaraktär ställs Lily Briscoe, en konstnärssjäl som vägrar falla in i den traditionella kvinnliga könsroll som tycks hålla mrs Ramsey fången, framför allt i relation till hennes make, den strikte och torre professorn mr Ramsey.
Det är en roman som skildrar seendet, alla dess vinklar, skiften och speglingar; hur människor ser och uppfattar och hur det formar tanken, samt hur svårt det är, måste vara, alltid kommer att vara för två människor att nå fram till och på riktigt kunna förstå varandra. Vi är alla vårt eget seende. ”Mot fyren” är en lyrisk skönhet, en vacker och levande roman att svepas med av och tappa fotfästet för.
Här följer ett citat ur boken, som tillhör den tredje delen när familjen återvänder till sitt sommarhus, eller till det som är kvar av det:
Huset var lämnat åt sig självt, huset var övergivet. Det låg där likt ett snäckskal på en sandbank dömt att fyllas med torra, salta korn nu då livet hade flytt därifrån. Den långa natten tycktes ha börjat, de små luftdragen som nafsade, de fuktiga vindfläktarna som letade sig fram överallt, tycktes ha triumferat… Ljusstråket från fyren var det enda som en sekund trädde in i rummet, kastade en hastig blick på sängar och väggar i vintermörkret; med orubbat sinneslugn betraktade det tistel och svala, råtta och grässtrå. Ingenting gjorde längre motstånd mot dem, ingen nekade dem någonting.
Fyrar och fyrliv på Gotland
Fakta
Barbro Ejendal & Håkan Hollström
Dialogos Förlag AB
I ”Fyrar och fyrliv på Gotland” besöker Barbro Ejendal och Håkan Hollström inte bara de fyrar som en gång var viktiga för sjöfarten, utan också de fyrsamhällen som sedan övergavs när fyrarna automatiserades i allt högre grad. I boken låter de människor, fyrpersonal, fyrfruar och fyrbarn, få berätta om livet på och kring en fyr och ett hav. Ett liv som inte riktigt längre finns.
Men de gotländska fyrarna finns kvar. Boken ger en omfattande och mångfasetterad bild av fyrväsendets historia med perspektiv på både arkitektur och teknik, samt på fyrarnas utveckling och förändring. Detta följs upp av en beskrivning av öns alla fyrar med huvudvikten lagd på de en gång bemannade fyrplatserna. Boken är, självfallet, också illustrerad med ett sjuttiotal stiliga fotografier på gotländska fyrar och fyrmiljöer.
Albert och fiolen
Bilderbok
Christine Falkenland (text) & Ane Lysebo (bild)
Eriksson & Lindgren
En finstämd och på många sätt ganska klassisk bilderbokssaga om pojken Albert som arbetar ihop pengar till en fiol som han sedan försöker lära sig att spela på. Efter ett tag får han, i drömmen, kontakt med en fyrvaktare vid Världens ände som komponerar fantastisk musik på en orgel inne i sitt fyrtorn. Men det är bara i drömmen. Eller..? Christine Falkenland är författare och poet känd för ett ganska ålderdomligt, poetiskt språk och stort intresse för det djupaste delarna av människans själ, ett intresse som ofta brukar göra sig mycket bra i bilderbokssammanhang. Så även här.
Finast med sagan om Albert och fyrvaktaren vid Världens ände är dock de inledande skildringarna av livet på en skärgårdsö på slutet av 1800-talet, och Ane Lysbos bilder i blågrå och rödbruna toner skildrar oerhört väl det vackert karga och gråsälsmjukt klippiga bohusländska landskapet. Och, som så ofta när fyrar och fyrvaktare är inblandade i litteraturen, blir det en dos magi och en mystisk färd bortom tid och rum.